Solen sken in genom fönstret i helgen - solstrålarna träffade rakt på kakelplattan jag gjort i raku...
Jag gillar den textraden. Gillar att bli påmind om att det är så det är. Det är så lätt att glömma det i vardagen som rullar på. I hela prestations-samhället, där det bara är prestationer som räknas.
Allt går i sån rasande fart. I veckan var det höstlov och vi fick fyra dagar ledigt - och ändå känns det som om vi inte hunnit något. Visst är det konstigt?? Jag behöver visst läsa raden många gånger till...
Försök ha en lugn vecka/Kram Birgitta
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar